Denna studie grundar sig på en enkätundersökning av 59 gymnasieungdomars intentioner till att inom de närmaste 5 åren påbörja studier vid högskola eller universitet. Undersökningen är baserad på Theory of Planned behavior och syftar till att testa teorins pålitlighet i att besvara vilken av de socialt betingade bakgrundsfaktorerna attityd, subjektiv norm och upplevd beteendekontroll som utgör den bästa prediktorn för undersökningsdeltagarnas intentioner. Därtill undersöks dessa faktorers samband med föräldrarnas utbildningsnivå.Theory of Planned behavior visade sig vara ett reliabelt mätinstrument gällande studiens övriga frågor, där den upplevda beteendekontrollen och den subjektiva normen utgjorde signifikanta prediktorer gällande undersökningsdeltagarnas intentioner. Därtill påvisades samband mellan föräldrars utbildningsnivå och deltagarnas intentioner samt subjektiva norm.Författaren menar att studier likt denna ger ett värdefullt bidrag till det viktiga arbetet med att förverkliga den svenska skolans likvärdighetsmål..

Ungdomarna idag tillhör en generation som kallas för Generation Y och de särskiljer sig från tidigare generationer med ett antal karaktäristiska drag. Dock, är det inte endast dessa drag som kan urskiljas utan även ett annorlunda riskbeteende gentemot tidigare generationer. Experter är eniga om att det finns ett flertal faktorer som påverkar individers riskbenägenhet och att faktorerna varierar beroende på individens ålder. Detta leder oftast till att när ämnet undersöks, riktar forskarna in sig på en viss åldersgrupp eller generation. Det begränsat med forskning som specifikt tar upp Generation Y och riskbenägenhet. Därav är syftet med denna forskning att undersöka hur utvalda demografiska faktorer påverkar riskbenägenheten hos studenter ur Generation Y. Uppsatsen antog en positivistisk forskningsfilosofi med ett beskrivande syfte.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka sambandet mellan elevers attityder, subjektiv norm, upplevd kontroll, intentioner, rättfärdiganden, motivation samt självvärdering i relation till benägenhet att fuska eller att avstå från att fuska. The theory of Planned behavior (Ajzen, 2006) har använts som teoretisk modell för en enkätundersökning med 122 elever i grundskolans årskurs 9 och i gymnasieskolans årskurser 2?3. Resultatet av studien visar att intentionen att utföra ett beteende, som i denna studie är fusk, är den viktigaste prediktorn för beteendet i fråga. I föreliggande studie har även kunnat styrkas att rättfärdigande av eget fusk har en avgörande roll vad gäller beteende och intention.

Syftet med detta arbete var att undersöka de psykologiska mekanismerna bakom fusk vid prov på gymnasiet. Attityder, sociala normer och upplevd kontroll är delar av de psykologiska mekanismerna involverade i fusk. Hur kommer det sig att gymnasiestudenter fuskar och hur ofta gör de det? Theory of Planned Behavior (TPB) (Aizen, 2003) användes för att undersöka anledningar till att studenter väljer att fuska eller att inte fuska. Resultaten visar att elevens upplevda risk att bli ertappad för fusk samt upplevelsen av obehagliga konsekvenser vid ett eventuellt ertappande var de mest dominerande faktorerna för elevens attityd gentemot fusk och att attityden, i sin tur, var den mest avgörande faktorn för huruvida eleven planerar att fuska..

According to statistics two thirds of Swedish criminals relapse into crimes within three years (Brå, 2007). Researchers suggest a relationship between attitudes toward crime and delinquent behaviour (Andrews & Bonta, 2003), but whether these attitudes are implicit or explicit remains unclear. Therefore, the aim of this study was to measure both constructs. Using SC-IAT (Karpinski & Steinman, 2006) and constructs from the Theory of Planned behavior (Ajzen, 1985), criminals (N = 51) in three different prisons in southern Sweden were tested. Analysis yielded mixed results.

För att förutsäga och förklara människors beteenden och intentioner har ?attityd? länge varit ett centralt begrepp inom socialpsykologin. En vanlig teori och modell för ändamålet är ?theory of Planned behavior? (TpB), vilken säger att en individs beteende styrs av dess intention, som i sin tur är en funktion av den personliga attityden, det sociala trycket och den upplevda kontrollen att kunna genomföra aktuellt beteende. Syftet med föreliggande studie var att undersöka attityden och intentionen till att fullfölja nuvarande studier och göra en applikation av TpB-modellen via en Internetenkät riktad till studenter på Högskolan Dalarna (N = 1292).

Concerns for the environment and our impact on it are becoming more prevalant; however, we rarely act accordingly. Consumers mainly choose products based on perceived personal benefits despite the environmental motives that increasingly affect them. The purpose of this thesis is to identify the major drivers behind the purchase of ecological wine. A quantitative study was conducted, using Theory of Planned behavior (TPB) as an initial starting point. The subsequent model was then completed with three variables: environmental concern, feelings and word-of-mouth.

This essay is focused on the phenomena of self-injurious behavior of two young men. The purpose of the essay is to enlighten their experiences of their earlier self-injurious behavior, and to further enlighten which factors they believe have been contributed to the origin and the ending of the behavior. The research questions the essay raises are: Which factors has contributed to the origin of the self-injurious behavior? Which functions did the self-injurious behavior have for the young men? What made the two young men quit their self-injurious behavior? The essay is qualitative and do not imply to generalize the results and it is made from interviews with respondents and earlier research on self-injurious behavior. The results show that there are differences in the factors that origin of the self-injurious behavior between the respondents.

I föreliggande studie har det undersökts vad som påverkat linjechefer att fullfölja sina förändrade arbetsförhållanden. Förändringarna är ett resultat efter att en större omorganisation har genomförts, en så kallad Human Resource Transformation. Studien baserades på Icek Ajzens Theory of Planned behavior, vars utgångspunkt är individens intention att utföra ett tänkt beteende. Det antogs, utifrån Ajzen (1991), att de tre faktorerna, attityd, subjektiv norm och upplevd beteendekontroll var av betydelse för intentionen. Sammanlagt svarade 42 linjechefer från Skatteverket på en enkät om attityder, subjektiva normer och upplevd beteendekontroll gentemot de nya arbetsuppgifterna.

Föreliggande undersökning är en kvantitativ attitydstudie vilken bygger på Izec Ajzens Theory of Planned behavior. Teorins utgångspunkt är att individens beteende föregås av en intention att utföra beteendet. Intentionen grundar sig i tre faktorer: individens attityd gentemot beteendet, subjektiva normer och individens upplevda beteendekontroll. Studien syfte är att i första hand studera ungdomars attityder gentemot läxläsning och delaktighet på lektioner. Syftet är även att kartlägga vilka faktorer som i störst grad påverkar intentionen att studera och hur intentionen skiljer sig mellan könen.

In the thesis the author attempts to focus on what value Career theories (such as turning points, planned happenstance, SCCT and PEC) may have for guidance counselors, and their clients. The author describes a number of theories, then put them to use on a number of interviews where clients describe their present career situation to guidance counselor students. The author reaches the conclusion that career theories have an important value for guidance counselors and their clients; Career theories play an important role in helping to understand the client´s behavior and history of choices. Career theories can also be used by the guidance counselor to help the client in future choices..

The aim of this study is to examine the information behavior of younger seniors with a special focus on the Internet. Using a qualitative method consisting of a case study, including observations, diaries, questionnaires, and information diaries, we were able to compare the information behavior of the seniors in their use of the Internet, with the information behavior in their everyday life. The result of the study shows that the respondents led very active lives and used many different information sources in everyday life. They did not only seek information, but also assimilated it, often with a purpose to mediate it to other people. The motives behind the information use in everyday life were mainly connected to their life situations.

Despite Sweden's ranking as one of the least corrupt countries in the world, recent studies suggest that the prevalence of corruption in the private sector is growing, now approaching international levels. Over the past couple of years, Sweden has witnessed a growing number of scandals involving unethical behavior on the part of its corporate sector. Corruption has gained the attention of authorities, legislators and the public - putting the private sector under pressure to take action to prevent such corporate misconduct. As a result, companies increasingly prioritize strategies and policies aiming to prevent corruption. This study aims to contribute to the understanding of the role of leadership in such preventive work.

Bakgrund: Attityder gentemot funktionsnedsättning grundar sig historiskt sett i samhällets förändring och kunskap. Attitydbegreppet utgår i examensarbetet från Theory of Planned behavior, där bakomliggande faktorer leder handling. En hörselnedsättning är en dold oftast kronisk funktionsnedsättning. Svensk lagstiftning reglerar rättigheter och skyldigheter i arbetslivet för inblandade aktörer. Personen med hörselnedsättning bearbetar sin situation i tre skeenden i en livsomställningsprocess.Syfte: Genom integrativ litteraturstudie kartlägga attityder personer med hörselnedsättning möter i arbetslivet och personens eget förhållande till sin hörselnedsättning.Metod: Innehållsanalys av 13 skandinaviska undersökningar, där hörselnedsättning ingår.

Human - Technology - Organization (HTO) is a well-established, general unifying concept in the Swedish Accident Investigation Authority (SHK) that represents an approach, knowledge and use of various tools regarding interactions between people, technology and organizational factors. The HTO-perspective is well described in literature but there are few studies on how SHKs staff experiences working according to this method in their investigations. The aim of this study was therefore to describe their HTO-perspective, examine how it is used in the investigations at SHK and describe the investigators experience of working with the HTO-perspective as well as the method's usefulness compared to old methods in accident investigations. A literature study has been conducted in the areas of HTO, Theory of Planned behavior (TPB) and safety culture. TPB and safety culture are described in this paper since they highlight the different aspects of a HTO-perspective.